Storyline Grupp 4

 REFLEKTION 2 

Idag har vi övat på vår gestaltning så att replikerna sitter och hur karaktärerna ska röra sig. Vi har även tänkt på hur vi ska placera oss runt bordet så att publiken kan se alla karaktärer tydligt. Vi har ändrat lite praktiska saker så att det ska flyta på så bra som möjligt. Vi har även reflekterat över vår berättelse och vill förtydliga att i vårt framförande kommer ett alternativ på olika lösningar och avslut framföras som tanken är att vår fiktiva barngrupp varit med att komma fram till. Under berättelsen provas även olika lösningar som vi tänker ha kunnat vara barns förslag. Våra avslutande tankar kring arbetet med storyline är att det är ett roligt sätt för barn att vara delaktiga i sitt lärande med demokratiska processer som belyser olika sätt att tänka. Det blir även väldigt konkret arbete där lärandet synliggörs eftersom miljö och karaktärer skapas tillsammans under tidens gång.   /Jennie, Johanna, Marie, Sofia och Elin

Gruppens arbetsprocess inleddes med en del motgångar. Vi fastnade mycket vid  innehållet i ber ättelsen och hade svårt att komma framåt. Efter handledningen med lärare fick vi mycket bä ttre förståelse för hur berättelsens innehåll skulle kunna utformas och vår arbetsprocess blev mycket enklare där vi snabbt kom överens om handling och vilka karaktärer som skulle ingå. Vi enades om att åldersgruppen för s torylinen skulle vara 5 år då berättelsen delvis kräver att barnen kan reflektera och diskutera med and ra om det som uppstår i berättelsen. Om storylinen hade använts med yngre barn hade kanske en del av handlingen behövts skalas bort där endast en händelse hade varit i fokus. Händelsen hade då även kunnat vara något som är väldigt närvarande på förskolan så barnen mer handgripligen hade kunnat prova tillsammans, som exempelvis enkla experiment.   Hade s torylinen istället använts i en förskoleklass hade vår utformning av den säkert fungerat bra då vi valt äldre barn p...

Reflektion 1, Sofia Dahlqvist   Vår arbetsprocess var lite problematisk i början då vi inte helt förstått uppgiften. Men efter handledningen vi hade så kom vi i gång och vi har tillsammans haft ett bra samarbete där vi hittat en bra lösning kring hur vi vill ha och utformat vår storyline genom diskussion och reflektion.  I de yngre åldrarna kan denna storyline fokusera på bara en händelse i stället för flera. För barn som ännu inte kan uttrycka sig fullt verbalt är det viktigt att förskolläraren aktivt engagerar sig i diskussionerna. Man kan även förenkla genom att inte ha med färre karaktärer och att förskolläraren har en större roll i själva arbetsprocessen. I förskoleklassen kan man utveckla genom att ge dem mer ansvar kring hela arbetet i storyline. Genom att introducera fler dilemman kan man främja barnens förmåga att lösa problem genom samarbete och genom ta in fler karaktärer ger dem barnen möjlighet att utveckla storyline ännu mer. Genom att ge barnen utrymme att utvec...

I början av vårt arbete så kändes det jobbigt då vi tyckte det var svårt att förstå både upplägget av uppgiften och själva arbetssättet Storyline, vilket då ledde till att vi gjorde det alldeles för svårt för oss mot vad det behövde vara. Men efter vår handledning när vi fått svar på massa frågetecken som vi hade så kändes allt mycket lättare och vår arbetsprocess flöt på bra.  Vi har i vår Storyline riktat oss till barn i femårsåldern. Med yngre barn så kan man ha samma upplägg fast man använder sig av mindre grupper, färre karaktärer och mindre problem så det blir lättare för barnen att hålla reda på. Även att pedagogerna kan behöva vara mer närvarande och stöttande än med de äldre barnen. Med barnen i förskoleklass så kan man arbeta på liknande vis som med de äldre barnen i förskolan, exempelvis åka på ett studiebesök så barnen får se med egna ögon vad som händer med matsvinnet när vi slänger det. Man kan även ställa frågor till barnen vad de tror händer med matsvinnet och hur d...

I början av arbetet var det svårt att veta hur vi skulle göra då vi inte använt oss av detta arbetssätt tidigare. Vi tänkte alldeles för stort vilket försvårade det. Efter handledningen blev allt mycket klarare och vi kom på en idé direkt och sen har det flutit på bra.  Om man skulle göra detta arbete med yngre barn så tänker jag att de dilemman som presenteras i storylinen får vara mindre och tydligare för barnen så att det inte blir för komplext. Bearbeta dilemmat under en längre tid och om man gör det i en mindre barngrupp med 3-4 barn så blir det tydligare för dem. Med en äldre barngrupp hade man kunnat utveckla frågan om matsvinn mer. Man hade även kunnat få in källsortering och återvinning i arbetet för att koppla samman att alla delar är viktiga för en hållbar utveckling. 

  Reflektion 1, Marie Bengtsson, HFG23/24   I början av storylineprocessen är min upplevelse att det var svårt att komma i gång med arbetet, då det är var något nytt och som jag inte innan har hört talas om. De första dagarna av arbetsprocessen hamnade fokuset på att få ihop en berättelse och att få in de olika byggstenarna som en storylinen ska innehålla. Min upplevelse är att det var svårt att få in synergieffekter och konflikteffekter i handlingen. Genom handledning, diskussion och reflektion med gruppen så kom arbetet in på ny väg, vilket bidrog till att processen kunde drivas framåt.   Om vår storylinen skulle används med barn i yngre åldrar så hade ett sätt kunnat varit att förenkla och ha färre karaktärer, vilket hade underlättat för barnen att följa med. Och sedan begränsa sig till att använda ett dilemma i storylinen och där undervisningen hade kunnat ske i mindre grupper. Om vår storylinen i stället skulle används med elever i förskoleklass så hade utfor...

 Idag har vi försökt samla ihop våra tankar kring storylinen och gått igenom bloggen och vad vi har skrivit i tidigare inlägg. Temat för vår storyline är som sagt matsvinn vilket alla människor inklusive barn kan relatera till. Enligt Lpfö18 (2018, s. 10.) ska utbildningen ta vara på barnens kunskaper och vad de visat uppmärksamhet för. Vi tänker att vår fiktiva barngrupp uppmärksammat matsvinnet på förskolan vilket lett till vidare arbete kring det.   Storylinens uppstart inleds med följande nyckelfrågor, “vad är matsvinn?” och “varför tror ni det slängs så mycket mat?”. Karaktärernas val och personligheter i berättelsen visar även på mångfald när det kommer till olika sätt att se på mat och matsvinn. Här tänker vi att dilemman som uppstår i berättelsen ger barnen i vår fiktiva barngrupp möjlighet att utveckla handlingskompetens genom att de får undersöka, diskutera olika synsätt och lösningar. Miljön är utformad med tanken att på ett konkret sätt visa människors behov a...

  Blogg 8/1 Idag har vi byggt ihop vår miljö och ställt fram all rekvisita i storylinen som vi tänker att det ska vara under gestaltningen. Under processens gång har vi kommit fram till att vi ska använda oss av ljudeffekter för att förstärka upplevelsen i vår berättelse. Vi har även gått igenom hur våra karaktärer ska röra sig för att det ska bli tydligt för publiken. Sundberg (u.å) menar att vi inte ska lyfta fram för mycket av det negativa i berättelser och istället fokusera på det positiva och ge barnen en känsla av att saker går att förändra. Även om problemet i vår berättelse i verkligheten är ett ganska stort och allvarligt problem vill vi fokusera på olika lösningar (som tanken är att barnen kommer fram till under processens gång) i mindre skala som blir enklare för barn att greppa. Som avslutning har vi exempelvis därför valt att använda musik för att skapa en positiv stämning. Grupp 4 /Marie, Jennie, Johanna, Sofia, Elin Sundberg, N. (u.å) Vår hållbara stad. Hämtad: 24-01...

  Idag har vi börjat skapa figurerna och miljön som ska vara med i storylinen. Alla tog med olika material och har varit delaktiga. Vi har funderat på och diskuterat hur det praktiskt ska fungera i gestaltningen med karaktärerna och miljön. Vi har även börjat öva på replikerna.  Berättelsen är färdig men vi tänker att små ändringar kanske behöver göras när vi väl börjar öva ordentligt. Berättelsen är utformad på så vis att det egentligen inte finns några rätta svar utan kan tolkas finnas olika sätt att se på saker och olika lösningar. Vi tänker att vårt arbete riktar sig till barn i 5 års åldern, alltså äldre barn i förskolan. Att arbeta demokratiskt är att arbeta med hållbar utveckling och att barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar och idéer (Björklund, 2020, s.120). Vi har funderat på nyckelfrågor som lyfter fram demokratiska processer där vi tänker att i ett arbete med en barngrupp hade barnen fått reflektera och bearbeta samt prova olika lösningar. Enligt “Läroplane...

  Bloggen 4/1 Idag har arbetet med storyline fortsatt med ämnet mat men valt att tratta ner och fokusera på matsvinn. Syftet med att använda storlylinen i arbetet är att barnen ska få en möjlighet till ett lärande, vilket kan kombineras med ämnen såsom hållbar utveckling. Storyline är ett sätt att arbeta på och få in kunskap (Johansson & Marsh, u.å. ). Efter reflektion och handledning, tar vi med oss att tänka på att utgå mer från hur ett barn skulle svara. Vi har också valt att ändra i berättelsen och de olika karaktärernas egenskaper och att de är både djur och människor, men valt att behålla att berättelsen är i nutid. Platsen som berättelsen kommer utspela sig i skogen i by som heter Lalandia. Med hjälp av karaktären kanin visar vi på hur människors handlingar får en negativ påverkan för miljö och djur, vilket är vårt sätt att få in den ekologiska dimensionen i berättelsen. Hedenus m.fl. (2018, s.36) beskriver att i den ekologiska dimensionen ses den biologiska mångfalden s...

  Bloggen 3/1 I starten av vår story indelning har vi börjat att bestämma att ämnet är mat, vilket är en del av hållbar utveckling. Vi har kommit fram till att karaktärer kommer att vara fem personer både vuxna, barn och en sopfigur. Tiden kommer att vara nutid och platsen kommer att vara stad, skog och hus. Händelsen kommer innehålla dilemma som kommer behöva lösningar. För att driva berättelsen framåt använder vi oss av nyckelfrågor. Materialet som kommer att användas vid skapandet är bland annat kartong, papper och toarullar. Vi har bearbetat de olika dimensionerna i berättelsen. Målet med denna storyline är att barnen ska få en förståelse för hållbar hantering av mat hur de kan påverka miljön. Enligt “Läroplan för förskola” (Lpfö 18, 2018, s.9) ska barn få möjligheten att skapa en förståelse för att de val som vi gör kan påverkar den hållbara utvecklingen.  Grupp 4, Marie, Johanna, Elin, Jennie, Sofia

Dessa tre dimensioner är en tankemodell och tillsammans skapar dessa dimensioner hållbar utveckling och de är förutsättningar för varandra. Man måste hela tiden ta hänsyn till de olika dimensionerna, det som är positivt för den ena dimensionen kan ha negativ inverkan på någon annan. Exempelvis kan ekonomisk tillväxt kopplat till överkonsumtion av varor ha negativ inverkan på den ekologiska dimensionen då tillverkning och användning av varor släpper ut massa koldioxid. Vi har funderat kring dimensionerna kopplat till ämnet mat. Den ekologiska dimensionen kan beröras genom exempelvis hållbart jordbruk, markanvändning, användning av bekämpningsmedel, transporter, livsstil (val av mat), använda naturens resurser (blåbär), köttkonsumtion m.m. Den sociala dimensionen berörs genom att människor behöver bra mat både för psykiskt och fysiskt välmående. Bra arbetsförhållanden när det kommer till produktion av mat, djurhållning. Den ekonomiska dimensionen berörs genom att man exempelvis köper ma...